Tips på bas till landningssidor

En landningssida för en webbkampanj är inte alltid lätt att konstruera utan att riskera att det blir för mycket på den. Utöver design, färgval och layout ska du ju också tänka på din rubrik, ingress, länkar, text och en himla massa annat som ska få besökaren att ta sig vidare för att det ska ge avkastning i konverteringssiffror. Konstruera den därför med omsorg.

Några enkla konkreta tips för att du ska få en bra bas för din landningssida för att komma nära önskvärda konverteringssiffror finns att hämta hos Formstack – The Anatomy of a Perfect Landing Page. Visuellt, koncist och förklarande!

Leave a comment

Filed under Webbredaktörsroll

Webbredaktörens bättre vetande versus webbkampanjer

Sitter och funderar på hur schizofrent det är att vara webbredaktör för en B2C-sajt respektive att vara i egenskap av besökare på dylika sajter. För hur mycket reklam “ser” jag egentligen, alltså tar till mig, och för den delen hur mycket tål jag då jag besöker en webbsida? Hur snabbt klickar jag inte vidare för att slippa se reklamen?  Att då sitta på andra sidan som webbredaktör och faktiskt hålla kvar vid sådana som jag själv är en tuff utmaning.

Går jag till mig själv konstaterar jag snabbt att jag har en låg tröskel för reklam. Jag blir alltid irriterad av reklamsnutten som alltid dyker upp då jag vill se en nyhet i form av webb-TV. Jag går ju in för att se nyheten, inte för att få senaste “must-have” till min vårgarderob. Reklam är också sällan något jag aktivt söker upp då jag är ute och surfar. Det är snarare det jag ratar och det gör ju definitivt gemene man likaså. Webbkampanjer är därför ganska svåra att konstruera utan att frustrationen ska bli för hög hos besökaren.

Webbgurun Jakob Nielsen sammanställde för ett antal år sedan en lista med The Most Hated Advertsing Techniques. Även om listan har ett antal år på nacken aktualiseras slutsatserna av den än idag på andra och liknande sätt av andra webbgurus. I listan finns ratade reklamtekniker som exempelvis att det plötsligt dyker upp något framför besökaren som ett litet pop-up fönster, eller att en kampanj upptar hela webbsidan och inte går att stänga ner och, framförallt, att det rör sig på webbsidan.

Det här sistnämnda hör jag ofta önskemål om inom organisationer – “Vi vill att det ska hända saker i den här webbkampanjen; det ska röra på sig”. Någon vill alltid ha en banner som byter bild och som innehåller en aktiv uppmaning med “Köp idag” / “Var med och tävla”. Men Nielsen och många andra som kan det här med hur webbreklam inte fungerar talar om faran i det hela med begreppet banner blindness. Det handlar om att besökare INTE tar till sig innehållet i den där bannern som en designer har lagt ner x antal timmar på att konstruera. Inte heller tar besökaren till sig innehåll till höger på webbsidan för där är det vanligt att reklam finns. Det vet besökaren. Klart jobbigt att veta om detta som webbredaktör!

Så, hur gör jag som webbredaktör? Har funderat på det och vänt på det lite. Det kan vara värt att gå emot webbredaktörens bättre vetande. För hur kan jag vara säker på att resultat kring banner blindness gäller just min sajt? Varför inte ta risken och använda exempelvis en banner, sätta upp ett mål och mäta antalet klick och konverteringssiffrorna (conversion rate) efter en viss deadline. Resultaten härav är ju det som är till nytta för mig som webbredaktör i diskussionen om hur kampanjen på webben ska vara. Siffror talar ju alltid ett tydligt språk. Först därefter kan organisation bättre resonera om reklamteknikers vara eller inte vara.

Så, från ett bättre vetande till ett annat ännu bättre vetande som webbredaktör helt enkelt 🙂

Leave a comment

Filed under Webbredaktörsroll

Var ska länkar placeras i text?

Varför ställa frågan om var länkar ska placeras? Är det ens något att fundera över?

Tydligen är frågan något att diskutera, för den är laddad med ett stort ord som heter ’tillgänglighet’. Det finns nämligen många som jobbar för att webben ska tillgänglighetsanpassas för att funktionsnedsatta lättare ska kunna ta till sig information på webben. Exempelvis finns organisationen Funka Nu. Många menar nämligen att i tillgänglighetens namn ska länkar placeras i slutet av en webbtext, d.v.s. längst ned på en webbsida för att ta hänsyn till individers olika förmåga att ta till sig information.

Självklart håller jag ju med om att webbsajter och webbsidor ska byggas kring tillgänglighet för alla. Jag vill absolut att den som har svårt att ta till sig webbtext lätt ska kunna läsa av vad min webbsida handlar om utan större problem. Men faktum är att jag har inte riktigt lust att göra det på bekostnad av att webbsidor skapar förvirring då de går emot vad gängse standarder är. d.v.s att sätta länkar inuti en text.

För min del är det givet att länkar finns inuti texten och anledningen är den allomfattande frågan:

  • Vad vill min besökare och hur löser jag den uppgiften åt min besökare?

Säg till exempel att du har en webbsajt för ett byggvaruhus och att ni har sidor med enkla byggtips, till exempel en beskrivning på hur man bygger en bokhylla. Texten berättar om vilken typ material som kan vara lämpligt och om lämpliga verktyg. Båda dessa delar gör man klokt i att länka besökaren vidare till direkt i texten. Varför? Jo, för att besökaren omgående ska kunna ta reda på mer om exempelvis pris, kvalité och om det finns att köpa materialet eller verktygen.

Du tror kanske att jag bara talar om marknadsföring här för att besökare ska gå vidare och köpa hos just er, men det hade faktiskt lika väl kunnat handla om en kommunsida som berättar om vilka förskolor som finns i kommunen och hur man ansöker om dagisplats. En stressad småbarnsförälder har nämligen knappast tid att sitta och läsa igenom en hel sida för att i slutet utropa “Aha, ja det är ju klart. Där nere, längst ner på sidan, finns så klart länkarna till de olika förskolorna och sidan för att ansöka om dagisplats.”.

Nej, tyvärr är det nämligen så att oavsett hur mycket tid du lagt ner på att skriva din text och hur du har slitit ditt hår för att försöka hitta de rätta orden för ditt budskap, så har sällan din besökare tid att uppskatta texten i sin helhet. Besökare på webben idag scannar av information och har sin egen agenda – att hitta svaret så snabbt som möjligt. Så låt din besökare göra det och följ hur det ser ut på webben idag – länka inne i texten.

Länkar huller om bullerVill du tvunget vara vänlig ur tillgänglighetsaspekterna och får fullständig ångest av att sätta länkar inne i din text – placera länkar direkt under ett relaterat stycke men aldrig längst ned på din sida. Det skapar bara mer frustration och en oerhört ful hög av länkar längst ned på din sida huller om buller utan inbördes sammanhang.

P.S. Länkar som är tips på annat läsbart hör inte hemma i denna diskussion, men de kan absolut få höra hemma längst ned på din sida eller i en faktaruta bredvid din text. D.S.

Leave a comment

Filed under Webbredaktörsroll

Fördelen med att skriva för webben

Gillar du att skriva för tryck och tycker det är knepigt med att skriva för webben? Tänk om. Det är inte knepigt – det är tvärtom fördelaktigt.

Tänk dig att du har framför dig en lagtext från lagboken (japp, det är tung text att ta till sig). Du ska nu kort berätta i skrift om en viss lag i ett informationsblad för boende i din kommun. Skriver du för tryck har du förstås några klara fördelar nu. Informationsblad innebär ju att läsaren kan hålla det i handen.  Därmed vet du också att din läsare överskådligt kan skumma igenom texten och bedöma med helhetssyn var den viktigaste och/eller intressantaste informationen finns.  Du vet också hur du lätt kan få läsaren till olika delar av din text med exempelvis färg och rubriksättning. Du kan förstås anpassa färgsättning och rubriksättning även på webben. Men likheterna är inte så värst många fler. Du har nämligen lite av en utmaning om du ska skriva för webben.

På webben är det så klart inte så att din besökare kan skaffa sig samma överblick för text. Där måste besökaren kanske scrolla och det är frågan om besökaren vill eller orkar det. Så hur lång text vågar du då skriva för webben? Din besökare kan ju lätt bestämma sig för att lämna din sida om den är exempelvis svåröverskådlig, tung att titta på eller bara rentav ointressant.

Men jag skulle dock vilja påstå att webben är övervägande bättre att skriva för. Varför? Jo, för att på webben kan du stycka upp texten i fler delar som innebär att läsaren kan få fördjupa sig mer via länkar. Har du begrepp du känner behöver förklaras utan att du själv vecklar in dig i en enda röra, så kan du länka till exempelvis Wikipedia. Behöver du förklara mer kring innehållet men vill inte göra sidan för lång, så kan du länka vidare till en ny sida. Har du mer att berätta som rör andra relaterade saker på din webb så kan du, just det, länka till relevanta sidor.

Det du serverar i skrift på webben är helt enkelt en pedagogisk liten aptitretare med länkar till fördjupningssidor och förklaringar på fler plan. Pedagogiskt, lättsmält och perfekt för dig att visa vad mer du kan erbjuda läsaren när denne besöker din sida.

Är du skicklig vill dessutom din besökare komma tillbaka till dig. Igen. Och igen. Kan det bli bättre?

(Och du, det där med att besökaren kanske inte vill eller orkar scrolla? Bry dig inte om det, för idag är de flesta vana vid att webbsidor är längre än vad skärmen är. Vanan finns där redan. Givetvis ska du ju hellre dela upp texten där det känns lämpligt i fler sidor eller dylikt.)

Leave a comment

Filed under Webbredaktörsroll

Världen och sociala medier

Apropå mina senaste blogginlägg om sociala medier så kan det bara konstateras att världen blir bara mindre och mindre.

Offentliga sektorn har ju som jag berättat tidigare annorlunda regler att följa än privata sektorn när det gäller användningen av sociala medier. Det gäller ju exempelvis i bland annat ansvar att följa offentlighetsprincipen.

En ytterst underhållande händelse har satt det här i nytt ljus versus de som vill använda sig av offentligehtsprincipen, nämligen journalisterna. Missa därför inte att Katrineholms kommunchef väcker tankar kring principen då han lägger ut en journalists grävande frågor på sin blogg innan en intervju. Händelsen och reaktionen från journalisten sammanfattas väl i Den sociala kommunchefen och journalisten. Världen kryper helt enkelt närmre inpå även journalisterna med sociala medier…

Missa heller inte …
Förutom att världen blir mindre med sociala medier, blir den även annorlunda om man ser världen i målgruppsanalysens ljus. Sociala medier förändrar nämligen klassiska parametrar inom analysens ramar och skapar nya vilket man bör beakta enligt en föreläsning av mediaforskaren Johanna Blakley:

“Media and advertising companies still use the same old demographics to understand audiences, but they’re becoming increasingly harder to track online…”.

Missa därför heller inte hennes föreläsning Social media and the end of gender:

Rekommenderad vidare läsning:
Om kommunchefen i Internetworld

3 Comments

Filed under Sociala medier, Webbredaktörsroll

Sociala medier och offentligheten

Webbredaktör med ansvar för sociala medier inom offentlig sektor? Har du koll på vad som gäller för er? Ta dig tid att sätta dig in i riktlinjerna för er. Det är nämligen inte som att twittra/facebooka/blogga inom privata sektorn.

Det är ju inget förvånande att sociala medier finns i offentlighetens korridorer. Många offentliga organisationer har nämligen så klart sett hur B2B och B2c kunnat kommunicera med kunder och konsumenter och vunnit mark via sociala medier. Det funkar ju lika bra för att marknadsföra sig sjäv och det man producerar som att göra organisationen attraktiv som arbetsplats och där till och med ragga nytt folk. Det vill förstås även en kommunal organisation eller myndighet kunna göra.

Som sagt, det förvånar inte. Däremot kan det kanske förvåna någon att man i offentlighetens korridorer måste tänka till extra vid användandet av sociala medier. Är du webbredaktör och har ansvar för sociala medier inom offentlig organisation behöver du därför tänka på en del saker innan ni som organisation startar upp aktivitet inom sociala medier. All aktivitet i ett socialt medie räknas nämligen som allmänna handlingar och med det följer ansvar och skyldigheter.

Det är därmed av intresse för er själva att följa riktlinjer som finns för sociala medier och offentligheten.

Vilka är riktlinjerna?
Det finns två organisationer att vända sig till för att få reda på vilka riktlinjer som gäller: E-delegationen och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). De har båda utförlig information men E-delegationen är styrande för riktlinjerna medan SKL hjälper till att tolka riktlinjerna. Båda deras sidor bör man hålla koll på med jämna mellanrum. Det går också att ladda ner riktlinjerna hos båda.

Vill du ha en liten sammanfattning redan här av vad som gäller har jag lånat SKL:s idé om en checklista här:

  • En policy ska skapas om bland annat vad som gäller för anställda om de t.ex. bloggar i tjänsten.
  • Aktiviteten i ett socialt medium räknas som allmän handling och ska finnas förvarad hos kommunal verksamhet men inte diarieförd (registrerad), såvida inte det är sekretessbelagda uppgifter.
  • Förvaringen ska vara ordnad på den egna webbplatsen så att det är lätt för allmänheten att söka i den.
  • Tillsammans med en förteckning på den egna sajten över vilka kanaler man är aktiv inom, ska riktlinjer för hur allmänheten ska uppfatta verksamhetens aktivitet finnas.
  • I förvaringssyfte ska så kallade skärmdumpar göras på delar av det sociala mediet under regelbundet och återkommande tidpunkter enligt verksamhetens eget beslut.
  • Offentlig verksamhet får besluta att inlägg gallras (tas bort) när de inte längre är aktuella.
  • Offentlig verksamhet har en skyldighet att ha uppsikt över aktiviteten på sociala medium. Man ansvarar nämligen bland annat för att ta bort brottsligt material som är något av följande a) uppvigling, b) hets mot folkgrupp, c) barnpornografibrott, d) olaga våldsskildring, e) upphovsrättsintrång.

Leave a comment

Filed under Sociala medier, Webbredaktörsroll

Webbredaktör + sociala medier = inflytande

Det är inte ovanligt att en webbredaktör har ansvar inte bara för organisationens webbsajt utan även för kommunikation i sociala medier. För min del är det bara logiskt att man har det ansvaret och därmed även ansvar för vad det ger i avkastning. Sociala medier ger en större förståelse för din besökare och det ger dig som webbredaktör en chans till ökat inflytande.

Varför sociala medier?
Mål och avkastning – ROI (Return of Investment). Det vill organistionen ha reda på kring allt som startas upp. Så vad ska en satsning ge på sociala medier för organisationen – vad är ROI på det? Sociala medier ger sällan, sällan ROI. Det kan göra, men det ger oftare ROE – Return of Engagement vilket man som organisation bör lyssna till extra noga.

Sociala medier är nämligen ett kanonbra forum för att få reda på vad besökare vet om ens organisation/produkter/tjänster och vad ens besökare är ute efter utan att behöva genomföra användartester och analysera besöksstatistik på webbsajten. Det går ju att se på exempelvis en fan page på Facebook hur högt intresset är för ens varumärke genom att lägga upp en fråga för diskussion på ens statusuppdatering. Se bara på till exempel researrangören Vingresor. På deras fan page på Facebook kan de mycket väl fråga vad som är bäst eller kanske till och med sämst på ett visst resmål. Fascinerande många bryr sig om att diskutera det. Hur ofta kan du få reda på saker dina kunder vill ha utan att behöva besvära din kund med utvärderingar, målgruppsanalyser eller enkäter? Return of Engagement ger dig svaren!

Ökat inflytande för webbredaktören och kunderna
Det som händer här är trialog. Det ger underlaget för ROE och för förbättringar på ens webbsajt. Med trialog menas att kunder sinsemellan diskuterar och kommunicerar, d.v.s. det sker mellan fler parter än två. Faktiskt skulle jag vilja likna det vid crowdsourcing som ju sker i forum för exempelvis öppen källkod.

För, lika väl som användare modifierar och förändrar källkod för att passa ens eget behov och sprida det vidare till andra som kan finna det användbart, kan sociala medier fungera som crowdsourcing. En organisations mål kan ju vara att ta reda på vad besökare kan vara intresserade av ”just den här veckan”. Det kan då snabbt lyftas fram via sociala medier för att lyftas fram på webbsajten och kanske till och med tjäna som underlag för en strukturförändring på sajten. Perfekt! Inspiration och svar på webbredaktörens gyllene fråga “Vad vill min besökare?“.

Det här är ovärderlig information och ger webbredaktören en chans till att få ökat inflytande för förändringar på webbsajten vilket både organisationen och så klart kunden tjänar på. Och det kunden vill ha, vill organisationen ge och du som webbredaktör åker därmed gräddfilen in till stöd för ditt arbete.

Rekommenderad läsning
Det finns inte mycket om mätbarhet som en organisation ofta frågar efter kring sociala medier och det är ju en svår fråga att besvara. Det finns dock ett examensarbete som är väl värt en genomläsning av Hampus Landelius och Mats Lundgren som behandlar bland annat det att kunden så starkt kan påverka riktningen för ett varumärke. Det är kanske inte fullt ut mätbart men lika vettigt ändå: Mätbarhet inom sociala medier – Hur sociala medier har påverkat mätbarheten inom marknadsföring.

Leave a comment

Filed under Sociala medier, Webbredaktörsroll