Tag Archives: sociala medier

Vad ska en webbredaktör kunna göra?

En webbredaktör – vad ska den personen kunna göra? Vad ska det stå bland kvalifikationerna i tjänstebeskrivningen?

Kikar jag på annonserna för webbredaktörer är spannet ganska stort. I vissa fall handlar det mestadels om att kunna skriva nyheter och uppdatera material på webben. Det är den lägsta nivån skulle jag vilja säga och är inte ens en fjärdedel av en webbredaktörs jobb. Det jobbet är inte ens en utmaning för en webbredaktör. Med tanke på den utbildning jag gick på Mittuniversitetet till webbredaktör och hur jag själv upplever vad som faktiskt behövs ska en webbredaktör vara dels

  • projektledare – driva arbetet med en dynamisk webb framåt
  • webbstrateg – forma strategi och policy för webbplatsen, dess årsplanering och dynamiska utveckling,
  • analytiker  – för att kunna göra mätningar från exempelvis Google Analytics och dra slutsatser för innehåll och struktur på webben,
  • SEO-kunnig – för att kunna optimera innehållet som analyser ger samt forma innehåll för bästa sökvänlighet och granska material som ska publiceras
  • webbredaktör – kunna skriva specifikt för kanalen webb, inte överföra från tryckt material
  • pedagog – ansvara för organisationens skrivregler för hur man skriver på webben, skapa användarmanualer/funktionsbeskrivningar och utbilda användare av webbplatsen
  • kunnig i webbdesign – är man webbdesigner redan är det optimalt men om inte ska man ha en bra grundkoll på vad som är lämpligt ur aspekten navigationsstruktur, tillgänglighet och tilltal för ögat i färg och typsnitt så man inte går loss på eller accepterar en webbdesigners vilda fantasier
  • kunnig i att hantera HTML/CSS – du behöver dock inte vara en ren “kodknackare” för det jobbet ska någon annan kunna, men du bör veta grunderna för att ha ett hum om vad du ska beställa av någon annan eller kunna själv se i koden vad som ger upphov till ett eventuellt enkelt fel
  • ansvarig för digitala kanaler – vara ansvarig samt delaktig i arbetet med sociala medier vilket innebär att webbstrategen i rollen utarbetar strategier och policys för dessa kanaler också

Något annat? Säkert, men det här är huvuddelarna anser jag. Förvånansvärt få organisationer är medvetna om vad titeln webbredaktör innebär och jag blir ofta besviken då jag ramlar över en annons för webbredaktör. Ta hellre reda på fakta innan annonsen läggs ut, säger jag.

Vi som är webbredaktörer idag bör absolut påtala bredden vi har med vår utbildning och erfarenhet. Vår titel måste lyftas!

Advertisements

3 Comments

Filed under Webbredaktörsroll

Värdet med webb och specialiserade webbteam

Vet din organisation hur viktig webbsajten är? Om den säger sig göra det – vad exakt värdesätts?

“…value must be measured based on what our customers do on our websites.” [“…värdet av webbsajten måste baseras på vad besökare gör på den.”]
/Gerry McGovern

Fantastiskt klockrena ord! Gerrys senaste artikel “The web is critical. The web team is not.” fick mig att bli alldeles upprorisk gentemot hur en ledning ofta ser på webbsajten och ett webbteam och blev ändå glad på samma gång. För Gerry sätter verkligen pricken över i:et på det som ofta hänger över den/dem som jobbar med webbkommunikation. Det räcker ju aldrig att webbsajten finns där och att det finns någon som ser till att finns information om allt som kan tänkas behövas. Det är inte det som är det viktiga, utan hur man utvärderar och drar slutsatser av besöksstatistik, testar nya knep för hur man bygger upp en sida/en text/ett formulär, hur man förändrar strukturen, hur man gör användartester och så vidare, och så vidare. Det här är inget statiskt som görs en gång. Det måste finnas i planeringen dagligen och för att kunna ha det måste webbteamet sätta värdet av besökarna på webben högre hos organisationsledningen. Det Gerry säger gör att omvärlden måste se att det behövs fler resurser!

Det är nämligen inte alltid ledning eller chefer verkar ha förstånd nog att förstå hur viktigt detta kontinuerliga arbetet med webben är, vilket är sorgligt och därför är många webbansvariga i stort sett “otillräckliga”. Ofta är det ju nämligen en stackare som sitter med organisationens sajt och som kämpar med allt från att skriva, testa, planera strategier, göra analyser och dra slutsatser om hur en struktur kan behöva göras om et cetera … och som till på köpet ofta även bevakar digitala medier. Fantastiskt roliga uppgifter allihop givetvis, men omöjliga att hinna med om man är ensam.

Men, en god vän upplyste mig om att det tycks finnas en ljusning i tunneln här (Tack för tipset Åsa). I Internetworld står det nämligen om hur arbetsgivarna har börjat inse hur stor och föränderlig webben de facto är (!) och vad som behövs för att kunna ta hand om webb och digitala medier: “Därför vill arbetsgivarna ha T-människor”:

“Rollerna har blivit mer definierade och specialiserade, företagen har insett vikten av kommunikation och att en person inte kan göra allt. Den digitala kommunikationsplattformen växer hos många företag och de digitala kanalerna blir allt fler…”

Hurra!, säger jag och ser fram emot fler arbetsmöjligheter för oss där ute som sitter på massor av specialiserad kompetens! Det är dags att gå ut och göra sig oumbärligare!

Leave a comment

Filed under Sociala medier, Webbredaktörsroll

Intranät och sociala medier

Intranät och sociala medier tillsammans – kan det vara något eller är det bara en trend som alla ska hänga på? Oavsett trend eller ej, det är värt en tanke.

Om organisationer vill följa med i svängarna på riktigt inom sociala medier ska det ju så klart även användas internt mellan arbetskollegorna. Då menar jag alltså inte att man söker upp varandra på Facebook, följer varandras privata Twitter-konton eller läser varandras evenuella privata bloggar, utan även att man använder sociala medie-verktyg som diskussionsforum för att effektivisera och diskutera det dagliga arbetet. Det är alltså som en del av arbetet och intranätet, väl synligt och tillgängligt för alla då man går in på intranätet, som jag talar om.

En hel del röster hörs för att folk känner att det är stressande med ytterligare kanaler att hålla koll på Bild på flera pratbubblorförutom sin inkorg då det där kan trilla in en och annan diskussion under en hel arbetsdag. Det blir för mycket att hålla reda på helt enkelt anser vissa. Somliga menar också att det är för “nytt” då generationerna i en organisation är olika medvetna om vad exempelvis en blogg är och vad den kan innehålla.

Personligen har jag inget emot sociala medie-verktyg alls. Jag tror på att man kan få utrett frågor och arbetsuppgifter via snabba kast på ett forum och även få inspiration till nya arbetssätt på detta sätt. Tanken är att verktygen ska tjäna fler på detta sätt nämligen istället för vanlig mail mellan kanske bara några få. Hörde nämligen om hur sådant fungerar som inspiration för medarbetarna i Malmö stad på deras intranäts blogg och diskussionsforum och jag blev frälst.

Fast själv har jag ingen direkt erfarenhet av detta mer än att jag blivit inbjuden i Basecamp och ett Yammer-konto på min arbetsplats (båda verktygen är några av många sociala medie-verktyg). Tyvärr har det inte hänt mycket mer än just detta och jag ställer mig frågan varför det inte används egentligen? Är det för att vi som är med i kontot ändå sitter runtomkring varandra i öppet kontorslandskap, vilket betyder att vi klarar av snabba diskussioner muntligt eller är det för att vi inte brukar allvar med att introducera oss själva ordentligt i verktyget? Jag har ju också bjudits in i Basecamp av folk som inte alls sitter i min närhet utan faktiskt på andra sidan jordklotet men där förs inga direkt diskussioner trots att vi inte når varandra muntligt…

Liknande frågor kring sociala medier på intranät, eller sociala intranät som det också benämns numera, dyker upp här och var och det är riktigt kul att fundera kring det och att det uppmärksammas här och var. Nyligen har till exempel en rapport skrivits som handlar om huruvida sociala intranät ger någon nytta och om det är något som egentligen används på allvar – Är sociala intranät framtiden? av Mats Liljerehn. Där konstateras i slutsatsen att det behövs ett “face-to-face”-möte kring ett sociala medie-verktyg för intranätet innan det egentligen kan komma igång. Det här låter inte helt ologiskt för nog handlar det om att förstå dess funktioner och samstämma om dess vits innan man ger sig in i det. Eller, behövs det egentligen?

Malmö högskola tycks dock ha kommit igång ordentligt med användningen av sociala medie-verktyg internt. Åtminstone om man får tro artikeln i senaste DIK-tidningen: Fråga inte – kör på! Och det låter ju faktiskt ännu mer logiskt.

2 Comments

Filed under Sociala medier

Sociala medier och offentligheten

Webbredaktör med ansvar för sociala medier inom offentlig sektor? Har du koll på vad som gäller för er? Ta dig tid att sätta dig in i riktlinjerna för er. Det är nämligen inte som att twittra/facebooka/blogga inom privata sektorn.

Det är ju inget förvånande att sociala medier finns i offentlighetens korridorer. Många offentliga organisationer har nämligen så klart sett hur B2B och B2c kunnat kommunicera med kunder och konsumenter och vunnit mark via sociala medier. Det funkar ju lika bra för att marknadsföra sig sjäv och det man producerar som att göra organisationen attraktiv som arbetsplats och där till och med ragga nytt folk. Det vill förstås även en kommunal organisation eller myndighet kunna göra.

Som sagt, det förvånar inte. Däremot kan det kanske förvåna någon att man i offentlighetens korridorer måste tänka till extra vid användandet av sociala medier. Är du webbredaktör och har ansvar för sociala medier inom offentlig organisation behöver du därför tänka på en del saker innan ni som organisation startar upp aktivitet inom sociala medier. All aktivitet i ett socialt medie räknas nämligen som allmänna handlingar och med det följer ansvar och skyldigheter.

Det är därmed av intresse för er själva att följa riktlinjer som finns för sociala medier och offentligheten.

Vilka är riktlinjerna?
Det finns två organisationer att vända sig till för att få reda på vilka riktlinjer som gäller: E-delegationen och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). De har båda utförlig information men E-delegationen är styrande för riktlinjerna medan SKL hjälper till att tolka riktlinjerna. Båda deras sidor bör man hålla koll på med jämna mellanrum. Det går också att ladda ner riktlinjerna hos båda.

Vill du ha en liten sammanfattning redan här av vad som gäller har jag lånat SKL:s idé om en checklista här:

  • En policy ska skapas om bland annat vad som gäller för anställda om de t.ex. bloggar i tjänsten.
  • Aktiviteten i ett socialt medium räknas som allmän handling och ska finnas förvarad hos kommunal verksamhet men inte diarieförd (registrerad), såvida inte det är sekretessbelagda uppgifter.
  • Förvaringen ska vara ordnad på den egna webbplatsen så att det är lätt för allmänheten att söka i den.
  • Tillsammans med en förteckning på den egna sajten över vilka kanaler man är aktiv inom, ska riktlinjer för hur allmänheten ska uppfatta verksamhetens aktivitet finnas.
  • I förvaringssyfte ska så kallade skärmdumpar göras på delar av det sociala mediet under regelbundet och återkommande tidpunkter enligt verksamhetens eget beslut.
  • Offentlig verksamhet får besluta att inlägg gallras (tas bort) när de inte längre är aktuella.
  • Offentlig verksamhet har en skyldighet att ha uppsikt över aktiviteten på sociala medium. Man ansvarar nämligen bland annat för att ta bort brottsligt material som är något av följande a) uppvigling, b) hets mot folkgrupp, c) barnpornografibrott, d) olaga våldsskildring, e) upphovsrättsintrång.

Leave a comment

Filed under Sociala medier, Webbredaktörsroll

Webbredaktör + sociala medier = inflytande

Det är inte ovanligt att en webbredaktör har ansvar inte bara för organisationens webbsajt utan även för kommunikation i sociala medier. För min del är det bara logiskt att man har det ansvaret och därmed även ansvar för vad det ger i avkastning. Sociala medier ger en större förståelse för din besökare och det ger dig som webbredaktör en chans till ökat inflytande.

Varför sociala medier?
Mål och avkastning – ROI (Return of Investment). Det vill organistionen ha reda på kring allt som startas upp. Så vad ska en satsning ge på sociala medier för organisationen – vad är ROI på det? Sociala medier ger sällan, sällan ROI. Det kan göra, men det ger oftare ROE – Return of Engagement vilket man som organisation bör lyssna till extra noga.

Sociala medier är nämligen ett kanonbra forum för att få reda på vad besökare vet om ens organisation/produkter/tjänster och vad ens besökare är ute efter utan att behöva genomföra användartester och analysera besöksstatistik på webbsajten. Det går ju att se på exempelvis en fan page på Facebook hur högt intresset är för ens varumärke genom att lägga upp en fråga för diskussion på ens statusuppdatering. Se bara på till exempel researrangören Vingresor. På deras fan page på Facebook kan de mycket väl fråga vad som är bäst eller kanske till och med sämst på ett visst resmål. Fascinerande många bryr sig om att diskutera det. Hur ofta kan du få reda på saker dina kunder vill ha utan att behöva besvära din kund med utvärderingar, målgruppsanalyser eller enkäter? Return of Engagement ger dig svaren!

Ökat inflytande för webbredaktören och kunderna
Det som händer här är trialog. Det ger underlaget för ROE och för förbättringar på ens webbsajt. Med trialog menas att kunder sinsemellan diskuterar och kommunicerar, d.v.s. det sker mellan fler parter än två. Faktiskt skulle jag vilja likna det vid crowdsourcing som ju sker i forum för exempelvis öppen källkod.

För, lika väl som användare modifierar och förändrar källkod för att passa ens eget behov och sprida det vidare till andra som kan finna det användbart, kan sociala medier fungera som crowdsourcing. En organisations mål kan ju vara att ta reda på vad besökare kan vara intresserade av ”just den här veckan”. Det kan då snabbt lyftas fram via sociala medier för att lyftas fram på webbsajten och kanske till och med tjäna som underlag för en strukturförändring på sajten. Perfekt! Inspiration och svar på webbredaktörens gyllene fråga “Vad vill min besökare?“.

Det här är ovärderlig information och ger webbredaktören en chans till att få ökat inflytande för förändringar på webbsajten vilket både organisationen och så klart kunden tjänar på. Och det kunden vill ha, vill organisationen ge och du som webbredaktör åker därmed gräddfilen in till stöd för ditt arbete.

Rekommenderad läsning
Det finns inte mycket om mätbarhet som en organisation ofta frågar efter kring sociala medier och det är ju en svår fråga att besvara. Det finns dock ett examensarbete som är väl värt en genomläsning av Hampus Landelius och Mats Lundgren som behandlar bland annat det att kunden så starkt kan påverka riktningen för ett varumärke. Det är kanske inte fullt ut mätbart men lika vettigt ändå: Mätbarhet inom sociala medier – Hur sociala medier har påverkat mätbarheten inom marknadsföring.

Leave a comment

Filed under Sociala medier, Webbredaktörsroll