Vad ska en webbredaktör kunna göra?

En webbredaktör – vad ska den personen kunna göra? Vad ska det stå bland kvalifikationerna i tjänstebeskrivningen?

Kikar jag på annonserna för webbredaktörer är spannet ganska stort. I vissa fall handlar det mestadels om att kunna skriva nyheter och uppdatera material på webben. Det är den lägsta nivån skulle jag vilja säga och är inte ens en fjärdedel av en webbredaktörs jobb. Det jobbet är inte ens en utmaning för en webbredaktör. Med tanke på den utbildning jag gick på Mittuniversitetet till webbredaktör och hur jag själv upplever vad som faktiskt behövs ska en webbredaktör vara dels

  • projektledare – driva arbetet med en dynamisk webb framåt
  • webbstrateg – forma strategi och policy för webbplatsen, dess årsplanering och dynamiska utveckling,
  • analytiker  – för att kunna göra mätningar från exempelvis Google Analytics och dra slutsatser för innehåll och struktur på webben,
  • SEO-kunnig – för att kunna optimera innehållet som analyser ger samt forma innehåll för bästa sökvänlighet och granska material som ska publiceras
  • webbredaktör – kunna skriva specifikt för kanalen webb, inte överföra från tryckt material
  • pedagog – ansvara för organisationens skrivregler för hur man skriver på webben, skapa användarmanualer/funktionsbeskrivningar och utbilda användare av webbplatsen
  • kunnig i webbdesign – är man webbdesigner redan är det optimalt men om inte ska man ha en bra grundkoll på vad som är lämpligt ur aspekten navigationsstruktur, tillgänglighet och tilltal för ögat i färg och typsnitt så man inte går loss på eller accepterar en webbdesigners vilda fantasier
  • kunnig i att hantera HTML/CSS – du behöver dock inte vara en ren “kodknackare” för det jobbet ska någon annan kunna, men du bör veta grunderna för att ha ett hum om vad du ska beställa av någon annan eller kunna själv se i koden vad som ger upphov till ett eventuellt enkelt fel
  • ansvarig för digitala kanaler – vara ansvarig samt delaktig i arbetet med sociala medier vilket innebär att webbstrategen i rollen utarbetar strategier och policys för dessa kanaler också

Något annat? Säkert, men det här är huvuddelarna anser jag. Förvånansvärt få organisationer är medvetna om vad titeln webbredaktör innebär och jag blir ofta besviken då jag ramlar över en annons för webbredaktör. Ta hellre reda på fakta innan annonsen läggs ut, säger jag.

Vi som är webbredaktörer idag bör absolut påtala bredden vi har med vår utbildning och erfarenhet. Vår titel måste lyftas!

Advertisements

3 Comments

Filed under Webbredaktörsroll

Kundserviceorienterad webb är marknadsföringens kärna

Vad är viktigast – marknadsföring på webben eller en kundserviceorienterad webb?

Många marknadsavdelningar springer för glatta livet på allt som kan ge någon form av skjuts till varumärket, organisationens budskap eller mer försäljning på webben. Men vad är det som egentligen ligger till grunden för en god marknadsföring? Är det antal sålda produkter, antal klick på en annons som leder till försäljning eller positiv feedback från besökare? Sällan! Det är snarare att webben ger besökarna det de vill ha. En uppgiftsorienterad webb dit besökaren/kunden kommer för att köpa enligt ett mål eller ta reda på information enligt en fråga som besökaren/kunden har är vad som utgör basen för marknadsföring av idag. Besökaren eller kunden vill ju alltid få sin uppgift löst. Inte bli störd på vägen av att läsa mer om andra produkter som man kan köpa till eller få två produkter till priset av en. Hellre svar på uppgiften och nöjda besökare och kunder direkt!

Den uppgiftsorienterade webben är den bästa kundserviceorienterade webben och däri ligger marknadsföringens kärna. Så enkelt är det!

Leave a comment

Filed under Webbredaktörsroll

Värdet med webb och specialiserade webbteam

Vet din organisation hur viktig webbsajten är? Om den säger sig göra det – vad exakt värdesätts?

“…value must be measured based on what our customers do on our websites.” [“…värdet av webbsajten måste baseras på vad besökare gör på den.”]
/Gerry McGovern

Fantastiskt klockrena ord! Gerrys senaste artikel “The web is critical. The web team is not.” fick mig att bli alldeles upprorisk gentemot hur en ledning ofta ser på webbsajten och ett webbteam och blev ändå glad på samma gång. För Gerry sätter verkligen pricken över i:et på det som ofta hänger över den/dem som jobbar med webbkommunikation. Det räcker ju aldrig att webbsajten finns där och att det finns någon som ser till att finns information om allt som kan tänkas behövas. Det är inte det som är det viktiga, utan hur man utvärderar och drar slutsatser av besöksstatistik, testar nya knep för hur man bygger upp en sida/en text/ett formulär, hur man förändrar strukturen, hur man gör användartester och så vidare, och så vidare. Det här är inget statiskt som görs en gång. Det måste finnas i planeringen dagligen och för att kunna ha det måste webbteamet sätta värdet av besökarna på webben högre hos organisationsledningen. Det Gerry säger gör att omvärlden måste se att det behövs fler resurser!

Det är nämligen inte alltid ledning eller chefer verkar ha förstånd nog att förstå hur viktigt detta kontinuerliga arbetet med webben är, vilket är sorgligt och därför är många webbansvariga i stort sett “otillräckliga”. Ofta är det ju nämligen en stackare som sitter med organisationens sajt och som kämpar med allt från att skriva, testa, planera strategier, göra analyser och dra slutsatser om hur en struktur kan behöva göras om et cetera … och som till på köpet ofta även bevakar digitala medier. Fantastiskt roliga uppgifter allihop givetvis, men omöjliga att hinna med om man är ensam.

Men, en god vän upplyste mig om att det tycks finnas en ljusning i tunneln här (Tack för tipset Åsa). I Internetworld står det nämligen om hur arbetsgivarna har börjat inse hur stor och föränderlig webben de facto är (!) och vad som behövs för att kunna ta hand om webb och digitala medier: “Därför vill arbetsgivarna ha T-människor”:

“Rollerna har blivit mer definierade och specialiserade, företagen har insett vikten av kommunikation och att en person inte kan göra allt. Den digitala kommunikationsplattformen växer hos många företag och de digitala kanalerna blir allt fler…”

Hurra!, säger jag och ser fram emot fler arbetsmöjligheter för oss där ute som sitter på massor av specialiserad kompetens! Det är dags att gå ut och göra sig oumbärligare!

Leave a comment

Filed under Sociala medier, Webbredaktörsroll

Snabba SEO-tips

Sökmotoroptimera webbsajten. Hur då? Räcker det att skriva en tillräckligt logisk URL, description, inledningstext och rubrik?

Nej, det gör det inte. Det finns massor mer du kan göra. Men är du trött på att leta runt efter SEO-tips och vad allt kring det betyder så finns en snabb och konkret lista för SEO av Media Analys: Så bygger du din sajt perfekt SEO-anpassad. Ytterligare ordande här känns överflödigt…

Leave a comment

Filed under Webbredaktörsroll

Instruktioner på webben – fel spår!

Om man känner att man måste ge mycket instruktioner på en webbsida för att besökaren ska förstå vad man vill den ska ta till sig eller göra är man inte på rätt spår. Då är det dags att göra om design och struktur.

Några av många gyllene regler för webbstruktur om man läser Steve Krugs Don’t Make Me Think är just orden – få mig inte att tänka som besökare på din sida. Till detta följer att du som webbredaktör ansvarar för att ditt innehåll ska vara lättillgängligt: gör dig av med hälften av alla ord på din sida och gör sedan dig av med ytterligare hälften av dessa. Då får besökaren översyn och kan lättare ta till sig vad som händer på sidan eller vad den ska göra där rentav.

Därför ska exempelvis instruktioner på webben för att besökare ska förstå hur de ska fylla i formulär, anmälan eller lämna personuppgifter anses som överflödiga så långt det går. Det ska vara logiskt för besökaren ändå. Alltså, om man skriver en inledning à la en prolog för en bok på sin webbsida för var eller vad besökaren ska fylla i är man på fel spår. Allt ska kunna begripas ändå.

Krugs ord var nämligen precis de jag tänkte på då jag såg en inloggningssida på studentkortet.se. Där har man tydligen känt sig tvingad att skissa upp var besökaren ska fylla i sitt kortnummer och lösen beroende på om man vill logga in som redan registrerad eller vill registrera sitt kort för att kunna gå lös på inloggningen direkt nästa gång. Varför röra till det? Varför ha två typer av design och typsnitt så nära inpå varandra?

Varför inte istället hålla struktur och design ren med en ruta med frågan “Vad vill du göra?” följt av en drop-down meny med: “Logga in” och valet “Registrera kort”. Därefter skulle respektive formulär/log in-ruta dyka upp. Ja, det kan förstås tyckas tråkigt med extra klick här och att besökaren måste tänka till inför detta valet. Men jag tror hellre på det snabbare valet än att konstruktionen som den ser ut nu (april 2011) är enkel att ta till sig.

www.studentkortet.se:

studentkortet.se

Blandad design och faktiskt för mycket att ta till sig för log in respektive registrering av kort:

Logga in eller registrera ditt kort?

Leave a comment

Filed under Webbredaktörsroll

Skriva för webben – omvänd pyramid och sökoptimering

Skriv för webben med hjälp av den omvända pyramiden – placera det viktigaste först. Då får du bättre sökoptimering som lockar till läsning och intresse för din webbsida.

Det händer ofta att jag ramlar över sidor som startar med “Den här sidan handlar om…” På den här sidan hittar du…” Här kan du hitta information om…”. Hur lockad blir du av den här typen av inledningar? Jag får alltid en känsla av att må dåligt för författarens/redaktörens och organisationens skull. Det är verkligen under all kritik att sidor ens får lov att publiceras med det upplägget. Det är dessutom inte bara trist utan även slöseri med sökoptimering och “sälj” för sidan.

Så hur ska du tänka då? Att inledningen är den absolut viktigaste delen av webbsidan! För om sidan ska få bra sökträffar på Google och locka till klick och vidare läsning är det värt att minnas att då någon söker på ett ord eller en fras på Google så visar Googles sökträffar ungefär 150 av de första tecknen av din text – det som kallas för “description” eller sidbeskrivning på din webbsida. Här gäller det därför att använda ett gammalt knep som kallas för den omvända pyramiden.

Bild på omvänd pyramidDen omvända pyramiden är ett gammalt beprövat koncept som ofta används inom journalistiken. Det viktigaste kommer då först – det som är kärnan av innehållet och som matchas av en lika kärnfull rubrik. (Med rubrik menar jag inte en fyndig, klatschig eller ordlekande rubrik som skvallerpressen gärna har. Lämna det åt journalisterna och gör din sida mer seiös och sökvänlig istället.) Pyramiden innebär därmed att du placerar extra fakta eller sådant som är ok att utelämna om texten behöver skalas bort längst ner på webbsidan.

Gör du detta är det dessutom viktigt att vara så pass kort att du får in allt kärnfullt på ungefär 150 tecken. Du ska också ägna dig åt att tänka på att inom dessa tecken ska orden matchas med sidans URL, titeln på sidan och rubriken på sidan för att få en bra sökoptimering. Med titel på sidan menas alltså inte rubriken utan det som syns i fliken i din webbläsare och som blir ett sökresultat på Google. Kort sagt, ju mer du använder samma ord, desto bättre nappar Google på din sida och du hamnar högt i sökstatistiken.

Som du märker är det viktigt att du ger skapandet av en ny sida tid. Jag har sagt det förr och säger det igen – det går inte att bara publicera en text du får i din hand som webbredaktör. Allt hänger samman och du ska skriva för att din besökare ska hitta just din sida.

Leave a comment

Filed under Webbredaktörsroll

Intranät och sociala medier

Intranät och sociala medier tillsammans – kan det vara något eller är det bara en trend som alla ska hänga på? Oavsett trend eller ej, det är värt en tanke.

Om organisationer vill följa med i svängarna på riktigt inom sociala medier ska det ju så klart även användas internt mellan arbetskollegorna. Då menar jag alltså inte att man söker upp varandra på Facebook, följer varandras privata Twitter-konton eller läser varandras evenuella privata bloggar, utan även att man använder sociala medie-verktyg som diskussionsforum för att effektivisera och diskutera det dagliga arbetet. Det är alltså som en del av arbetet och intranätet, väl synligt och tillgängligt för alla då man går in på intranätet, som jag talar om.

En hel del röster hörs för att folk känner att det är stressande med ytterligare kanaler att hålla koll på Bild på flera pratbubblorförutom sin inkorg då det där kan trilla in en och annan diskussion under en hel arbetsdag. Det blir för mycket att hålla reda på helt enkelt anser vissa. Somliga menar också att det är för “nytt” då generationerna i en organisation är olika medvetna om vad exempelvis en blogg är och vad den kan innehålla.

Personligen har jag inget emot sociala medie-verktyg alls. Jag tror på att man kan få utrett frågor och arbetsuppgifter via snabba kast på ett forum och även få inspiration till nya arbetssätt på detta sätt. Tanken är att verktygen ska tjäna fler på detta sätt nämligen istället för vanlig mail mellan kanske bara några få. Hörde nämligen om hur sådant fungerar som inspiration för medarbetarna i Malmö stad på deras intranäts blogg och diskussionsforum och jag blev frälst.

Fast själv har jag ingen direkt erfarenhet av detta mer än att jag blivit inbjuden i Basecamp och ett Yammer-konto på min arbetsplats (båda verktygen är några av många sociala medie-verktyg). Tyvärr har det inte hänt mycket mer än just detta och jag ställer mig frågan varför det inte används egentligen? Är det för att vi som är med i kontot ändå sitter runtomkring varandra i öppet kontorslandskap, vilket betyder att vi klarar av snabba diskussioner muntligt eller är det för att vi inte brukar allvar med att introducera oss själva ordentligt i verktyget? Jag har ju också bjudits in i Basecamp av folk som inte alls sitter i min närhet utan faktiskt på andra sidan jordklotet men där förs inga direkt diskussioner trots att vi inte når varandra muntligt…

Liknande frågor kring sociala medier på intranät, eller sociala intranät som det också benämns numera, dyker upp här och var och det är riktigt kul att fundera kring det och att det uppmärksammas här och var. Nyligen har till exempel en rapport skrivits som handlar om huruvida sociala intranät ger någon nytta och om det är något som egentligen används på allvar – Är sociala intranät framtiden? av Mats Liljerehn. Där konstateras i slutsatsen att det behövs ett “face-to-face”-möte kring ett sociala medie-verktyg för intranätet innan det egentligen kan komma igång. Det här låter inte helt ologiskt för nog handlar det om att förstå dess funktioner och samstämma om dess vits innan man ger sig in i det. Eller, behövs det egentligen?

Malmö högskola tycks dock ha kommit igång ordentligt med användningen av sociala medie-verktyg internt. Åtminstone om man får tro artikeln i senaste DIK-tidningen: Fråga inte – kör på! Och det låter ju faktiskt ännu mer logiskt.

2 Comments

Filed under Sociala medier